kinapuffen

DN.se skriver om massvis om skolskjutningarna i Finland. Själv är jag inte så förfånad, det kändes mest som en tidsfråga innan det skulle hända här i den här delen av världen också. Sen tar de också upp att det på facebook bildats en grupp som sympatiserar med mördaren. Jag kan inte riktigt förstå den här grejen med att facebookgrupper blir nyheter. Som den där stoppa gatuvåldsgruppen. Det måste verkligen till något extraordinärt för att jag ska kunna tycka att det som händer på facebook är relevant eller intressant på något vis. Sen att de som skapat gruppen verkar rätt förvirrade i sin argumentation och antingen är facister (av vissa citat att dömma) eller bara dåliga provokatörer gör det hela än värre.

Jag håller dock med gruppen i två saker. Det som hände i Jokala är ett resultat av vårt samhälle, något vi måste inse. Det gör inte att man kan låta bli att fördöma handlingarna. Att mörda människor är liksom alltid fel. Jag delar också en viss sympati inför gärningsmannen. Hur mår en människa som utför ett sådant här dåd? Det andra jag håller med dem om är att det troligtvis är något som vi kommer få se mer av. Ju hårdare samhällen vi bygger, desto större skillnader mellan fattiga och rika, de med socialt kapital och de utan, desto mer sådana här dåd kommer att ske. Varje sån här händelse är en väckarklocka. Men, det känns som att vi vägrar vakna. Folk vill skylla det på vapenlagar eller enskilt störda individer. Det här är en fråga som är så mycket större.

Det kommer att ske igen. Vi kommer bli lika upprörda och förvånade och undra "hur kan sådant här få ske?" och ändå så tror jag inget kommer att ändras.

Idag var jag hos björn och åt hästkött. Det var riktigt gott, kött och potatis och sås därtill. På väg hem därifrån lastade björn på mig de böcker han tagit hand om åt mig när jag var i Japan. Nu har jag kommit hem och packat upp den och äntligen känns det som att min bokhylla är någorlunda komplett igen. Hur kan man leva utan böcker så som: Understanding syntax, The worlds major languages, The Cambridge Encyclopedia of language och The Cambridge Encyclopedia of the World's Ancient Languages. Tack björn för att du tog så väl hand om dem.

På bussen hem råkade jag dock ut för något fruktansvärt. Jag satt i ett av sätena där man ser ut över hela bussen (man tittar bakåt liksom). Och där när jag som bäst sitter och skådar ut över bussen ser jag en fullvuxen man som efter det att han lagt på mobilen han talat i helt fräckt bara börjar peta sig i näsan. Det värsta är dock inte att det slutar där. Efter att han petat sig i näshålen så stoppar han in pekfingret i munnen och slickar av!!! Jag höll på att kräkas och det är nästan värre än incidenten med den kissande mannen som vissa av mina trogna läsare kanske kommer ihåg? Fy.. Jag trodde det där med att äta snorkråkor var något man fick lära sig sluta med när man var typ ett eller två år. Det här kan det bli mardrömmar av. Det känner jag i hela kroppen.