höst igen
gulnade höstlöv
i sin flykt mot markens famn
i mull och asfalt
det väger ...
det väger tungt i
granarnas vittrade ben
bryts och knäcks saven
regn igen
ute, regn igen
här, mobiltelefonpip
där, gryende hopp
hetta
här bredvid mig nu
andetag och snarkningar
sommarnattshetta
stjärnorna har slocknat nu
men räddat det som räddats
vandring
här möter himlen
otakterna i fallet
vandrar kring floden
missförstånd
tusen, tvåtusen
jag hade inte förstått
hur kärlek mättes
avstånd (3)
på håll: en samling
vid ekarna, under höstlöv
jag: på håll: väntar
ism' (2 av) kommentar till ett samtal
rötter slitna ur
formar sig kring bergfast sten
myllan som fött dem
1 av
vintern härskar här
trots det: ljuspunkt i mörkret
snöflingan på bar mark
misstag
jag reste mig, sa:
se här. en väg. en riktning
felet i det.
natt igen
regnet utanför
överger himmelen för mig
blöter ner tanken
en timme hemifrån
allt är omvänt nu
solen trevar sig bakåt
efter ljuset vid
gryningen
från sunshine city
skyskraporna har
erövrat himmelen
med röda ljus
längs med marken drar
motorvägen fram
ett fall inom ett
själv saknas
nu är jag ingen
när alla andra blivit vuxna
år stals av ungdom
nu vuxen att nå äpplen
delad i kärna
vilsna vandrare
lyssnar till vågskvalp
nu vuxen att nå äpplen
delad i kärna
vilsna vandrare
lyssnar till vågskvalp
om identiteter
på skärmen: katolik
hon reducerad till ett
tagen ur sitt liv
hon reducerad till ett
tagen ur sitt liv
neonskyltarna släcks aldrig helt och hållet
neonen saknar
dygn förloras utan
årstidsväxlingar
namnlös1
månen sällskapar
vakande själ besegrad
av nattvärme
vårregn
plommon i väntan
dropparna gör asfalten
blöt av viskningar
från en skiva
en dator sjunger
längtan i stilla vårregn
om svarta stjärnor
längtan i stilla vårregn
om svarta stjärnor
minnesbild
jagande fotspår
månens spegling i sjön
och nyfallen snö
