ága ortografi

För att kunna nedteckna ága-språket ordentligt behövs en ordentligt ortografi för att transkribera språket snyggt. De exempel som finns i det tidigare exemplet är helt enkelt inte så himla bra.
Så här är ortografin som jag tänkt mig.

Vokaler:
Jag tänker mig här en otroligt enkel ortografi, och helt enkelt använda den ortografi som presenteras i det tidigare inlägget.
Dock kommer dock inte skillnaden på a och a: att synas i skriften då den skillnaden bara beror på om a:et är betonat eller inte.
Så vi får helt enkelt: a, æ, e, ö, i, y, o, u
och á, é och ó för vokalerna.

Konsonanterna blir dock lite mer knepiga då de är betydligt fler än bokstäverna det latinska alfabetet. De flesta bokstäver är dock de förväntade. t för t och k för k osv. Ng är en bra kombination för det klassiska "ng"-ljudet. Problemen är de otonade l-ljudet och de otonade nasalerna (m och n). De får helt enkelt lösas genom att dubbelteckna konsonanterna. ll för l. och mm för m. osv. Längd är inte fonemiskt i språket så det orsakar inga andra problem. th och dh ljuden är lite jobbigare. Th är en känd och väl använd för det otonade läspljudet (och även det tonade i engelska) men dh ser mycket klumpigare ut. Därför tänkte jag helt enkelt sno ð och þ från det isländska alfabetet även om det kommer innebära lite byte med tangentbordslayouten. Sh-ljudet tänkte jag stava så.

Vi får en ortografi som ger följande typ av ord:

kjoða
þyré
ölla
ága
sjæl
ömjær
hemmþ

kanske inte genomgðende helsnyggt. men det funkar helt klart.

ága

En kompis till mig sa att han behövde ett språk som klingade nordiskt till sin fantasyberättelse. Och här om dagen när jag satt och lyssnade på en föreläsning om mongoliska och mongolisk litteratur började jag pyssla med det här språket.

Först tänkte jag börja med hur språket låter. Och det är ungefär så långt jag kommit.
För att få till det där klassiska nordiska ljudet bör ju spelet låta ungefär som och ha samma ljud som de nordiska språket. Och vad är nordiskare än isländska? Nåja, jag rippade i alla fall inte fonemen rakt av, men här är vad jag tänkt mig:

Vokalfonem
Nio stycken vokalfonem (i den klassiska vokalfyrhörningen, ungefär)

i / y        u
e / ö                  o (å)
        æ
            a / a:

Distinktionen rundat orundat finns alltså bara i paren i - y och e - ö. Skillnaden mellan a och a: precis som skillnaden mellan kort svenskt a och långt svenskt a. (orden bar och barr). i o är det svenska å:et och u är tänkt att uttalas som ett finlandssvenskt u (muuumin) eller lite längre bak i munnen som det svenska o:t.

Dessutom förekommer tre stycken diftonger.
á (au)
é (ei)
ó (ou)

Vad gäller konsonanterna tänker jag mig:
p      t         k
b     d        g
f       th
v      dh
m     n      ng
m.    n.
        l
        l.
        r
                h
        s
        sh
        j
w

p, t och k är oaspirerade.
b, d är aspirerade otonade
g är är aspirerat eller tonat beroende på dialekt.
f, v, th, och dh är frikativor tonade / otonade. De har kommit ur den tänkta utvecklingen i det som i äldre stadier av språket var en vanligt inledande ljudkombination h+C. Detta precis som de otonande varianterna av m och n (skrivna m. och n. i tabellen).
r är trillad och det hörs ganska väl.
h är som det svenska h:et men lite starkare.
s är precis som det svenska s:et
sh är dock inte som i sjö utan uttalas på nästan precis samma ställe som s. Som i svenskans tjänare.
w och j är halvvokaler.

Grammatik
Jag har inte gjort mycket på grammatiken. Men jag tänker mig att språket ska ha drag av ergativa-absoluta system. Och då på samma sätt som i många indo-europeiska språk, framför allt i preterita meningar.
Det preliminära utkastet till ett kasus-system gjorde jag som följande (exempelordet ága betyder kanske öga, vissa likheter måste man få ha!)

Nominativ                        ága
Ergativt                            águm
Absolut / Ackusativ        ágé
Genetiv                            ágyr

Alltså, för att exemplifiera:
Vi har verben töl.ar och töldher där töl.ar är intransitivt (ungefär: stängs) och töldher är transitivt (stänga).

1. sa töldher yth kjemé
1p.NOM stänger BEST. dörr.ACK

2. ö kjema töl.ar
BEST. dörr.NOM stängs

Alltså ser vi att subjektet och agenten i meningen markeras med samma kasus i båda meningarna. I preteritum så ändras dock sättet kasusen används på och det ergativa kasuset börjar användas för att markera agenten i meningen.

3. é töldhve yth kjémé
1.ERG stäng.PRET BEST. dörr.ABS

4. yth kjemé töl.fe
BEST. dörr.ABS stängs.PRET

Som vi ser markeras alltså dörren i mening 3. och 4. i samma kasus trots att den är objekt i den första meningen och subjekt i den andra meningen. Detta för att subjekt och agent särskiljs i ett ergativt system.

överblivna verbböjningar

Här är lite verbböjningar som skulle användas till ett eskimåfolk i en spelvärld men som tyvärr blev för lika ett annat, helt obesläktat folks språks verb. Så tills jag kommer på en användning för det här får det ligga här som något lite överblivet. Alla typer av kommenterarer är välkommet. Jag var, som säkert vem som helst ser, väldigt inspirerad av finskan både ljud och formmässigt när jag började fixa det här språket. Dock var det planerat att i än högre grad än finskan bli syntetiskt och ha böjningar för massor med olika modus och aspekter. Samt att helt sakna tempus.

(tyvärr är det svårt att göra tabeller här så är det svårt att läsa ber jag om ursäkt)


Verb
Verbet att vara enligt person i högspråket. Samt talspråket. (Stam: är ko-)
            Sing        Pluralis        Sing        Pluralis
1p        koo        komme         ko        kom
2p        kolen    kolet               kon        kot
3p        kola       kolalma        ka        kolma
Liknande skillnader kan observeras i nästan alla verbgrupper.

I skriftspråket gäller följande suffix för person:
        Sing        Pluralis
1p        -V        -mme       
2p        -len     -let
3p        -Ø        -lma

I talspråket blir dock oftast dessa suffix reducerade eller formade på något helt annat sätt. Den proceduren är dock inte tillstymmelsevis lika regelbunden som skriftspråkets verbböjning. Till exempel kiela 'att älska' som följer kola i sin informella böjning:
            Sing         Pluralis           Sing        Plur
1p        kielaa      kielamme        kie        kielam
2p        kielalen   kielalet            kielan    kielat
3p        kiela         kielalma         kiela        kielma

Medan verb som rekkosu 'att gå vilse' får helt andra former i informellt tal. De här pluralsformerna kommer från en gammal partitiv form av verbet, medan singularisändelserna tagit efter formen för kola.
            Sing                 Pluralis                 Sing                  Plur
1p        rekkosuu        rekkosumme        rekkosaa        rekkosaanan
2p        rekkosulen     rekkosulet            rekkosan        rekkosaanat
3p        rekkosu          rekkosulma           rekkosu         rekkosaa

Ett till exempel enligt samma mönster är anaksta 'att älska'
             Sing                Pluralis                 Sing            Plur
1p        anakstaa        anakstamme        anakstaa        anakstaanan
2p        anakstalen    anakstalet            anakstan        anakstaanat
3p        anaksta          anakstalma           anaksta        anakstaa


kamorfiskt skriftspråk

Idag hade jag (MrChina) och Ym(ir) en diskussion på IRC om hur man ska designa kamorfernas skriftspråk. Själva poängen för den som undrar ligger i slutet på konversationen. Dels hur skulle ett sådant skriftspråk se ut och funka? Och sen ställer det ju otroligt intressanta frågor om objektiv verklighet och sådant... Rollspel är kul.

[02:18] Ym: MrChina: rent utseendemässigt tänker jag mig att te'chana-tecknen ser ut som alienifierad, fluorscerande tochariska. typ.
[02:19] MrChina: Ym: okej.
[02:19] Ym: http://www.drunok.org/old/svenska/arkiv/unikavapen.html#ovriga <-- typ under Xiâ-il do'zani-illustrationen där
[02:20] MrChina: wizya wizya
[02:21] MrChina: tänker du dig det alfabetiskt eller stavelsebaserat eller morfembaserad?
[02:21] Ym: iofs du är kanske inte helt rätt person att hjälpa med just det här språket, egentligen...vad jag behöver här är nog mer eon-magiteori än lingvistik, actually
[02:21] Ym: MrChina: hmm...
[02:21] Ym: få se nu hur jag beskrivit själva talspråket
[02:21] MrChina: jag är kess på eon-magi-teori.
[02:22] Dnalor: Jag har ju redan -sagt- stavelsebaserat
[02:22] Dnalor: Min auktoritet är slutgiltig i sådana här fall.
[02:22] MrChina: Dnalor: men.. stavelsebasering är inte jättehäftigt..
[02:23] Ym: MrChina: mjo...men det skadar inte att reda ut språkets grammatik också
[02:23] Ym: tja...vad är mest alien?
[02:23] Ym: det lilla jag skrivit hittils har jag mest rippat tochariskan rakt av för...det kan dock med fördel göras ogjort.
[02:23] MrChina: tja. stavelseskrifter är ju ganska ovanliga. men inget är ju jättealien...
[02:24] Ym: jo, rongo-rongo
[02:24] MrChina: jag tycker något morfem-baserat (dvs, typ som kinesiska) där varje tecken är ett ord skulle kännas ganska bra till det du skrivit om språket i språkkapitlet.. men det känns inte så kul.. 'funderar'
[02:24] Dnalor: MrChina: Du har fel!
[02:25] Ym: tochariska är ett syllabic alphabeth iaf
[02:25] Dnalor: No such thing!
[02:25] Dnalor: Antingen är det ett alfabet eller ett syllabarium
[02:25] Dnalor: <-- Hårklyvare
[02:25] Ym: Dnalor: inte enligt omniglot
[02:26] MrChina: Dnalor: det är väl inte helt sant. det kan väl både finnas tecken som står för en stavelse eller bara ett språkljud i samma skriftsystem?
[02:26] Ym: jag funderar...
[02:26] Ym: på om man kunde få språket att både ha morfem och stavelsebaserat...
[02:26] Ym: att...hmm...typ...
[02:26] MrChina: Ym: tada! japanska
[02:26] Dnalor: MrChina: Fast så funkar ju japanska, och det är ju ändå ett syllabarium
[02:27] Dnalor: Kana
[02:27] MrChina: Dnalor: det är därför syllabarium analysen av kana inte är så snygg. det är bättre med mora. varje tecken representerar en mora inte en stavelse.
[02:28] Ym: men japanska är så mainstream...
[02:28] Ym: nu bara spånar jag totalt här
[02:29] Ym: men om te'chana är uppbyggt på något sätt så att man har tecken som markerar någontings idé/sanna natur/fullständiga koncept, och sedan tecken som tjänar till att definiera detta och sätta det i ett sammanhang
[02:30] Ym: jag har hittils tänkt mig en sån här uppbyggnad dock: "ocharian is a syllabic alphabet in which each consonant has an inherent vowel /a/. Other vowels are indicated with independent vowel letters or vowel diacritics."
[02:30] Ym: men det är inte på pränt i något officiellt material, så det kan som sagt nullas
[02:30] MrChina: jamen, det låter väl alldeles utmärkt.
[02:30] Ym: jo...det känns kinda koolt somehow.
[02:31] Dnalor: Så funkar devanagari
[02:31] Ym: fast syftade du på det första eller det senare förslaget?
[02:31] MrChina: vad jag har svårt att förstå är hur du ska förklara att skriftspråket är magiskt i sig utifrån skriftspråket... borde det inte snarare vara så att det blir magiskt om man skriver det med magi. om du förstår vad jag menar?
[02:31] Dnalor: Och liknande indiska skriftspråk
[02:31] MrChina: det senare
[02:31] Ym: Dnalor: jo, men devanagari är också ordboksdefinitionen av 'koolt'
[02:31] Dnalor: Ja, det var inte en invändning
[02:31] Ym: bara namnet 'devanagari' låter ju totalt fantasy
[02:31] MrChina: Ym: precis!
[02:32] Ym: MrChina: jo, egentligen. Men så ska det inte vara.
[02:32] Ym: och det är problemet. språket i sig ska ha kommit åt någon hemlighet i världens fundamentala uppbyggnad och därmed vara naturligt magiskt så länge det skrivs korrekt.
[02:33] MrChina: världen är uppbyggd av stavelser?
[02:34] Dnalor: Det är ju ballt iofs
[02:34] Dnalor: Då finns det ett vettigt skäl att bedriva språkvård
[02:34] MrChina: hehe
[02:35] Ym: heh...jo...men det håller nog inte sett till hur Mundana funkar
[02:35] Ym: fast det är klart, jag babblar om 'världsväven' hela tiden in gäjm; och den verkar de facto finnas sas...
[02:38] MrChina: om världsväven är något liknande en idévärld kan det ju helt enkelt vara så att de skriver med symbolerna som svävar i den där väven och där representerar saker...
[02:38] MrChina: och sedan med bestämningarna så utför de den magiska effekten så att säga
[02:41] Ym: MrChina: hmm...
[02:41] Ym: mjo, mjo, hade kunnat funka
[02:43] Ym: *tänka*
[02:47] MrChina: tja, jag vet ingenting om vad som skulle funka. det var mest bara en tanke..
[02:48] MrChina: men det skulle ju implicera att hela världen bara är något slags superstratum på en hög med tecken...
[02:49] Ym: mm...nej, jag ska nog inte köra på den lösningen
[02:50] MrChina: det blir ju lite konstigt.
[02:50] Ym: men jag är väldigt inne på att skriftspråket på något sätt representerar saker och tings sanna natur; så att det kanske inte -går- att skriva något som inte -stämmer-, in the grand scheme of things
[02:51] MrChina: det är alltså omöjligt att ljuga på skriftspråket?
[02:53] Ym: tja, det var en tanke iaf
[02:53] Ym: fast det är lite gjort; drakars kommunikation fungerar så i Eon
[02:53] Dnalor: Drakar kan inte ljuga?
[02:53] MrChina: ganska värdelös kommunikation... åtminstone om man vill skeema...
[02:54] Ym: naeh, det är lugnt...drakarna kommer runt det genom att vara kryptiska
[02:54] Dnalor: Jag har t.om. drakarmodulen här men jag har aldrig läst den
[02:54] Ym: och säga halva sanningar
[02:54] Ym: och sanningar med modifikation
[02:54] Ym: och så
[02:54] MrChina: Ym: men.. en annan drake borde ju kunna fatta det?
[02:54] Snigel: Varifrån kommer det från början, att drakar inte kan ljuga?
[02:55] MrChina: Ym: liksom "aha! det var en halvsanning. lite mer precis får du nog allt vara käre achmallandroknikkiem"
[02:55] Ym: drakarna ljuger inte för varandra. Antingen säger de som det är, eller så håller de tyst.
[02:55] Dnalor: Dom kan alstra en massa antiaspekter också
[02:56] Dnalor: What's up with that?
[02:56] Ym: jag tänker ha ett samtal två fientliga drakar emellan nästa spelmöte. It's gonna be somethin.
[02:59] MrChina: tja, det blir ju intressant eftersom det här skriftspråket skulle införa en objektiv verklighet. där varje sak finns definerad...
[02:59] MrChina: och som skriftspråket dessutom inte kan bryta mot.
[02:59] Ym: Dnalor: ja, -det- tänker jag inte diskutera. Det är Ljusetsriddares/CJS mongoidé.
[02:59] Ym: MrChina: mm, that's what I like about it
[02:59] MrChina: de kan inte skriva "du hatar mig" om det inte är just den objektivt definerade känslan hat som "du" känner...
[02:59] MrChina: vad som är ondska och allt sånt kommer ju bli helt och hållet objektivt.
[03:00] Ym: men inte ens kamorferna själva, de som talar språket alltså, ska ju till fullo ha förstått den här objektiva verkligheten.
[03:00] Ym: mjae, det finns ingen objektiv ondska
[03:00] Ym: så begreppet 'ondska' kommer inte ens existera i te'chana.
[03:00] MrChina: finns objektiv kärlek?
[03:01] Ym: kamorferna förstår inte det begreppet; de har ingen könsdrift och därmed ingen kärlek per se.
[03:01] Ym: möjligtvis borde deras talspråk ha ett ord för det ändå, när de pratar om andra raser
[03:01] MrChina: Ym: är kärlek alltid kopplat till könsdrift alltså?
[03:02] Ym: ...där har vi ju ett problem alltså, jag tänker mig inte att kamorfernas -talspråk- har alls de här mystiska egenskaperna
[03:02] Ym: MrChina: nej, det menade jag väl inte egentligen. Det står en mer utförlig motivering i kamorftexten du fick.
[03:02] petri_l: Whii första avsnitete av thundercats nere!
[03:02] MrChina: i princip låter det ju som att det här skriftspråket inte kan användas för att skriva deras talspråk. utan är väsenskilt och mer som matematiska formler.
[03:03] MrChina: det kan beskriva världen som i fysik och kemi och matte. men inte ord och tankar och saker som inte låter sig bli formler lika lätt?
[03:03] Ym: okej, rättelse: kamorferna kan känna kärlek
[03:03] Ym: MrChina: Mm....typ...
[03:03] Ym: MrChina: tja, det känns väldigt rätt för dem, helt klart.
[03:04] Ym: scifi-influenser är så deras grej
[03:05] Ym: MrChina: den enda haken med den idén är väl att de nästan skulle -behöva- ett 'vanligt' skriftspråk också då, men jag hade hellre sett att de bara har ett.
[03:06] Ym: iofs, saker som inte låter sig beskrivas med te'chana kanske de lagrar i kristaller på telepatisk väg. De -har- någon sorts lagringsmediasubstitut i form av kristaller, nämnligen.
[03:09] MrChina: Ym: ja, det låter ju rimligt. personlig korrespondans via telepati-kristaller och skriftsystemet för vetenskap. de här symbolerna, objektiv verklighet, kanske inte går att förmedla via telepati eftersom de då obönhörligen påverkas/färgas av det subjekt som telepatiserats...
[03:10] Ym: absolut så
[03:14] MrChina: sedär. då har vi ju grundidén får språket fast...

jienge

hej och välkommna till min andra blogg här i bloggosfären!
den här bloggen ska handla om ett av mina stora intressen. nämligen språkskapande. jag har dock inte haft något flyt på senaste tiden och verkligen kommit efter i alla mina projekt och hoppas att en dagbok ska kunna göra mig lite mer motiverad.

vi får se hur det går...

jienge kommer från ordet för språk i ett språk jag konstruerade till något isfolk i en kompis fantasyvärld.

RSS 2.0