uppdatering nötkött

Angående förra inlägget så om någon undrat varför det heter nötdjur och nötkött någon gång så avslöjar de ursprunget i senaste språket på p1. Sammanfattningsvis verkade det ha med verbet "njuta" eller "åtnjuta", helt enkelt de djur som man avnjöt, uppfödde och ägde till skillnad från de djur som sprang runt i skogen.

Jag vet i alla fall att jag undrat.

nya ord

Ikväll var jag ute med Alexei och drack öl. Han är en minst sagt mycket kompetent L2-talare av svenska. Ofta är hans språk fascinerande med en hel del skickliga och snygga inovationer. Kvällens bästa sådana var "ultimatiskt" i betydelsen att säga eller göra något så som ett ultimatum. Ett otroligt snyggt ord som jag tycker måste användas mer. L2-svenska är en resurs att ta väl hand om!

klassisk japanska

För alla er som, precis som jag, känner er lite rostiga på konjunktionerna i klassisk japanska hittade jag för ett tag sedan den här ganska bra tabellen. Det roligaste med att hitta den var att komma ihåg att jag faktiskt tycker klassisk japanska är väldigt kul att hålla på med. Lite som ett språkpussel där man försöker lista ut hur ord förändrat betydelse och där man letar böjningar i tabeller. Hur kul som helst för en språknörd som mig alltså.

バフィー -恋する十字架- (Baffii -koi suru juujika-)

Meningen i rubriken ovan är en typisk sak i japanska som jag kan störa mig otroligt mycket på och som kan vara väldigt svår för oss som inte har det som modersmål. Det är ett exempel på en attributivsats till ett substantiv, något som japanska hanterar väldigt annorlunda mot svenskan. Där vi på svenska gör de här satserna med [substantiv]+ som [attributivsats] så gör japanska det genom att sätta hela attributivsatsen innan substantivet som modifieras, men exakt hur de hänger ihop kan vara otroligt löst.
Det finns dels de som tydligt hänger ihop, ett exempel:
私が読んでいる本
Watashi ga yondeiru hon
[Jag läser]+bok
alltså: boken jag läser

Sen finns det exempel som inte alls är lika självklara hur de ska översättas, för relationen mellan attributivsatsen och det som beskrivs är endast implicerad, som i:
焼き肉を焼いた煙
yakiniku o yaita kemuri
[steker yakiniku] + rök
vilket alltså inte betyder: röken som yakiniku steker utan snarare: röken som kommer av det att jag steker yakiniku.

Man är alltså ganska beroende av en kontext i många fall för att lista ut exakt hur det beskrivna substantivet hänger ihop med meningen som beskriver det. Vilket leder mig tillbaka till meningen i rubriken som är det japanska namnet på buffy the vampire slayer.

Namnet översatt ord för ord:
Buffy -[älskar]+krucifix-
exakt hur ordet älskar hänger ihop med krucifixet här är otydliget. Det kan betyda att krucifixet älskar [något]. Att [någon] älskar korset. Eller kanske något helt annat? Det känns för mig jättesvårt att veta exakt vad det där uttrycket ska betyda och hur det hänger ihop... och hur japanerna gör för att inte undra det går över mitt förstånd?

Eller... så kanske det bara är jag som helt enkelt inte är bra nog på japanska... 'suck' Men, det vill jag inte tro så istället suckar jag uppgivet och viskar i utandningen "djävla skitspråk".

dialekt vs slang

Tobias frågade i en kommentar till ordboksinlägget (det innan det här) om slang och dialekt inte var lite samma sak. Och även om han kanske inte har helt fel, då slang troligtvis är en del av en sociolekts ordförråd, så tycker jag att skillnaden är ganska stor.
Först skrev jag det här som en kommentar, men den blev så lång så jag bestämde mig för att göra den till ett inlägg istället.

nja, jag tycker inte man kan säga att dialekt är en form av slang. Dialekt är ju språkliga variationer som uppkommer över tid och dessutom ofta inte bara är skillda i ordförråd utan oftast även i uttal och inte helt ovanligt i grammatik. Slang däremot är informella ord som anses som "mindre värda" än det standardiserade ordförrådet. Det kan således finnas slang i förhållande till en dialekt, likväl som i förhållande till ett standardspråk.
Ta exemplet "drettig" från din mening. Det kan mycket väl vara ett accepterat ord på värmländska (jag gissar med något negativa konnotationer, i stil med "ful" eller "mindre stilig" eller varför inte "slampig". Jag kan inte värmländska så jag vet inte). Det ordet kontrasterar i alla fall mot rikssvenskans ord för samma betydelse, låt oss säga "ful", på samma sätt som det kontrasterar mot "ugly" i engelska. Detta om vi köper att värmländska är en dialekt av rikssvenskan.
Slang däremot kan tänkas ha uppstått både i värmländskan och "svenskan". Den här slangen har samma betydelse men med skild social status från standardordet inom dialekten. Kanske har värmländska ett ord som "mööket" som betyder samma sak som "dretti" men bara används av de häftiga kidsen i karlstad. På samma sätt som vi kan tänka oss att vi har ett slangord för det på rikssvenska, kanske "fuggly" (som dessutom skulle vara ett låneord). Slang uppstår alltså inom en dialekt eller ett språk medan dialekt är ett mycket större system som kontrasterar mot andra dialekter och språk...
Åtminstone är det här definitionerna så som jag förstått dem och skulle vilja driva i en diskussion.

ordbok

idag köpte jag, trots min lite skraltiga ekonomi, en ny ordbok. Det var helt klart värt det. Den här ordboken baseras på insamlade data från ungdomar från hela Japan och innehåller väldigt uppdaterad slang och ord som används på internet och sådana saker. Många bra ord fanns i den, nedan några av favoriterna:

亀る (kameru): ung. "att sköldpadda" används i betydelsen att svara på mejl långsamt. Det här ordet kändes extra viktigt eftersom jag själv ofta sköldpaddar, så det känns bra att kunna vara nere med lingot som kidzen använder.
パケ死 (pakeshi): ung. "paketdöden". Åsyftar på skyhöga mobilräkningar på grund utav datapaketskostnaden för att skicka mejl och surfa med telefonen.
ググる (guguru) att googla
ビニる (biniru) ung. "7/11:a" verb som uttrycker att man går till den lokala
Convinience Store för att handla.

Ja, det var några av favoriterna.

ny blogg

om någon överhuvudtaget skulle vara intresserad så har jag startat en till blogg som har med språkskapande (så kallade conlangs) att göra. Dessutom kommer den nog handla om nördiga saker som rollspel och ditten och datten också. Om du inte är intresserad av, eller inte klarar av extremt hög nördfaktor tycker jag att du inte ska titta in på den bloggen.

om du å andra sidan tycker sånt är skitkul, känn dig välkommen. Alla tankar och idéer uppskattas.

att lära sig språk

Den här terminen går jag bland många andra kurser en kurs i att lära ut japanska som främmande språk. Idag gick vi igenom och diskuterade olika teorier för hur språkinlärning faktiskt går till, både modersmål och andraspråk.

En vanligt förekommande tanke, som bland annat
chomsky propagerar för, är att alla människor är utrustad med en universell grammatik (UG) - ett slags supersystem för mänskligt språk som vid språklärning helt enkelt ställs in för ens modersmål. Man tänker sig alltså något i stil med att den här supergrammatiken innehåller ett visst antal spakar som kan ställas in i olika lägen för till exempel ordföljd, bestämd form, kasus och så vidare. Det vill säga att den här universella grammatiken som vi kommer utrustade med innehåller alla möjliga strukturer ett språk kan ha och sen när ett barn lär sig sitt modersmål så ställs spakarna in till det aktuella språkets system (till exempel så ställs spaken för ordföljd i barn med svenska som modersmål in på ordföljden SVO medan i den i japanska barn ställs in på SOV och arabiska barn VSO osv). För att den här spakinställningen ska fungera korrekt föreställer sig chomsky och hans anhängare att vi har en LAD (language aquistion device (med reservation för stavningen)) som under en begränsad tidsperiod är påslagen och låter barnet plocka upp språk(en) i sin omgivning. Det här synsättet ingår i Chomskys generativistiska sätt att se på språk.

Jag har lite svårt att tro på LAD och UG utan lutar betydligt mer mot strukturella teorier. Jag tror att språket är uppkommet ur människans starka kognitiva förmåga och faktiskt, trots våra fel och brister, höga intelligens och att språk är formade i och ur de samhällen som finns. Folk som brukar propagera för UG använder ofta universalier (regler som är universella för alla språk) som argument för UG - "titta så lika våra språk är, hur skulle det kunna vara en slump?". Men antalet absoluta universalier är få (alla språk har x), om det överhuvudtaget finns några, och de implikationella universallierna (om språk x har y så har det också z) är just implikationella och inte utan undantag. Jag finner det troligare att de likheterna uppstått just för att människan kommer utrustad på mer eller mindre samma sätt rent kognitivt var vi än bor och hur vi än ser ut. Vad gäller språkinlärning så håller jag med om att det finns en tidsperiod som vi kan lära oss språk på, det vill säga att om vi vill bli helt flytande och utan brytning och prata "grammatiskt korrekt" på ett språk så måste det läras in innan en viss ålder. Däremot ser jag det inte som bevis för att vi skulle ha en LAD, utan snarare helt enkelt som att vi har en tidsperiod då hjärnan är "mjuk" och kan lära sig vissa saker och hinner vi inte innan dess är det omöjligt eller mycket svårt att lyckas med det senare. Vargbarn lär sig visserligen aldrig någonsin språk men de lär sig ganska lite annat mänskligt beteende eller förmågor heller.

En annan sak som får mig att luta mot icke-generativa teorier är det här med att barn skulle lära sig språk lätt. Jag tycker inte riktigt det verkar stämma. Hur lång tid tar det inte för barn innan de börjar prata? Och sen när de väl pratar så måste de kämpa för att lära sig massvis med ord (ett lärande som sen pågår hela livet) och samtidigt böjningsformer, meningsbyggnad och liknande. Barn lär sig regler, övergeneraliserar dem (som i "jag gådde") eller undergeneraliserar och prövar och prövar innan de blir helt flytande. Det är inte bara några on eller off knappar som trycks in utan barnen får verkligen jobba för att lära sig sitt språk, tillsammans med allt annat som vi måste lära oss som små. När vi blir äldre avtar förmågan att lära sig nya språk, men den stannar ju inte helt av. Vi kan fortfarande lära oss språk bara att det kräver en annan form av jobb än för barn.

íslenska

Ibland när man surfar runt på internet hittar man riktiga skatter. Den senaste jag lyckats gräva fram är den här sidan: islenska.net. En helt fantastisk sida med en mycket bra grammatik över isländskans alla konjugationer och deklinationer. Som den otroliga språknörd har jag svårt att slita mig och har pysslat och suttit med den där sidan timtal sedan jag funnit den. Rekomenderas varmt!