första dagen

Igår var första dagen hemma i Sverige igen. I början var det hela otroligt märkligt. Människor var stora och buffliga och försäljare kaxiga och "kunniga". Götgatan ner kändes som en liten sorglig historia i septembermulnaden. Jag åt kebab (åh vad jag saknat) och brownie med Anna Kerstin. Fikade hos Göran. Fick jättegod middag hos Jocke och Sofia (kött och potatis!). Och var ute och svirade hela natten. Det hela slutade hos Åsa med ett glas vin i handen och prat fram till småtimmarna.

Så när jag åkte hem tidigt i morse så hade staden som känts så konstig och främmande när jag gick upp i torsdagsmorse börjat att så småningom bli en plats som jag känner mig tillhörande. Det var fint och medborgarplatsen var precis som jag kom ihåg henne i gryningsljus.

fly

1. Danskar är inte alls gemytliga
2. Jävla EU!
3. Åh! Benutrymme.
4. Oj, vart tog passet vägen?
5. Tv-skärm
6. Svalka
7. Möten

skägg och sånt

Nu åker jag snart hem. Det gör att jag inte kan sova på nätterna. För jag känner mig stressad. Jag har mycket kvar att göra. Och jag får ingenting gjort känns det som. En av de stora frågorna är om jag ska orka raka mig så att jag inte ser ut som en terrorist i passkontrollen? Vi får se.

Idag har jag:
  1. Gått upp för sent.
  2. Blivit uppringd av Reons mamma för att avtala tid då jag kan åka och lämna gitarren som jag lånat.
  3. Skyndat iväg till Shinjuku för att möta Keiko.
  4. Bjudits på jättedyr sushi-lunch av Keiko. Jag försökte beställa billiga bitar, men hon beställde hela tiden dyra bitar åt mig. Det var i alla fall jättegott!
  5. Irrat runt i Shinjuku.
  6. Bokat in och bokat om träffar med folk.
  7. Skyndat till Shibuya för att äta hamburgare med Kim.
  8. Gått till 99-yens-shoppen för att köpa allt som behövs för att städa mitt rum.
  9. Kommit hem och brukat diverse tveksama kemikalier i mitt badrum i ett vanmäktigt försök att döda bakterier där...
  10. Suttit och facebookat och chattat eftersom jag inte kan sova.
  11. Lyssnat på Godmorgon världen och två avsnitt av filosofiska rummet.
Typ så.
Snart är jag hemma... Jäkligt märkligt.


30780

Idag postade jag än mer saker hem till Sverige. Två paket som tillsammans vägde 30780g. Det är rätt mycket. Men, eftersom posten i Japan är fantastisk så behövde jag inte själv släpa grejerna till närmsta postkontor. Utan jag ringde ett nummer och beställde hämtning. Jag fick visserligen vänta i några timmar innan de kom (oförskämt!) men sen stod den lille japanen där. Han tog han om mina packet, la upp dem på en kärra, tog betalt och allting och vips så är de på väg hemåt. Det kommer visserligen ta ett tag (typ 3 månader). Men, det är bätte än att slänga det, som jag hade fått göra annars.

Ja, nu är jag verkligen på väg hem. Det känns riktigt märkligt måste jag säga.

det blåser i tokyo

(eller egentligen är det solsken)

och här kommer ett bevis på det:
image16

printclubs for the win!

besök från landet långt bortom

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg skulle Katta komma på besök. Det har hon också gjort, för att sen ge sig av igen. I tio dagar var hon här. De var fyllda med god mat, karaoke och shopping. Sen förra fredagen kom Anna och Tobias och vi fyra gav oss allesammans ut till ett hotell i Hakone. Hotellet var utrustat med varmvattenskälla som vi badade i med stort nöje. Vi fick också en riktig klassisk japansk middag och en åktur i några massagestolar. Det var riktigt härligt. Sen åkte Katta hem. men Anna och Tobias är kvar. Idag har mest spenderat sjukt mycket tid i Akihabara med att shoppa plastfigurer... Massor utav plastfigurer. Det är underhållande. Dessutom har vi tagit flera printclubs och spelat arkadspel. Vi har också hunnit förbi en sväng till Sunshine City där vi kollat på vattendjur i ett akvarium och på utsikten från 240m upp över marken. Vyn över Tokyo på kvällen är enligt mig helt oslagbar. Jag tänker inte ge mig på att försöka beskriva den... men jag kan absolut inte se mig mätt på den. Den får mig att aldrig vilja åka hem.

Idag i Akihabara, mitt under det vilda plastfigurshoppandet hittade jag också mitt första Boy's Love-spel. Homosexande är ju som alla vet vansinnigt kul, och när det sker i dejtingspelsform på playstation blir det ju bara hur kul som helst. ^^ Dessutom fick jag med mig två affischer hem från affären. Vet inte om det går att hänga upp, men man kan ju prova.

osaka

Jag hittade ett gammal resedagboksinlägg som jag skrivit in på helgon.net. Då jag inte vet varför jag aldrig la in det här så publicerar jag det nu istället. Det skrevs på vårlovet när jag var nere i Osaka  den 15 mars 2007.

osaka.
idag har jag gett mig ut och rest. anlände i osaka för några timmar sen och har ramlat runt sedan dess. framför allt har jag gått runt i nanba, stadsdelen som sägs ha inspirerat och fått stå modell för gatubilden i bladerunner.

det är annorlunda här. förra gången jag var här (det var fyra år sen), hade jag bara varit i japan i två månader totalt. Jag hade egentligen nästan ingen koll alls. Idag när jag anlände hit så märkte jag direkt hur annorlunda i jämforelse med tokyo det är här. Bisarrt. Det märktes på väg till tunnelbanan, något i hur folk rörde sig, såg ut och den här gången har jag dessutom blivit tillracklig bra på japanska för att första och märka dialektskillnaderna.

Några saker som slagit mig>

osaka är mindre än tokyo, men mer levande. Där tokyo är en jätte som ibland känns som om den bara är en hårsman från att implodera är osaka en vital liten (nåja, en fyra, fem miljoner invånare, men ånda) nova. Stadslivet i nanba är som en bisarr kombination mellan Shinjuku och shibuya där man låtit arkitekter och äffarsinnehavare realisera sina våtaste drommar i hur konstigt utsmyckade fasader man kan ha. Nanbagrenen av Donki Hote har ett litet pariserhjul innbygt, ramenstället på hörnet har gjort hela sin fasad till en stor plastdrake och någonstans hänger en sjukt stor bläckfisk och stirrar ner på en. Det är fantastiskt.

Men, det är inte mitt japan. Jag tror jag skulle kunna bo och trivas i osaka, men en mycket stor del av mig vet redan att jag trivs bättre i trängseln på yamanotesen i tokyo bland äffarsman med något dött i blicken. att vandra runt mellan motorvägsbyggen, tågrals och tunnelbanestationer nagonstans i trakterna kring iidabashi. att veta att staden omkring mig aldrig tar aldrig slut och att 40 miljoner andra själar rör sig här.

jag gillar tokyo. hon är dehumaniserad, mekanisk, och neonljus. och samtidigt en plats där människan är så mycket människa hon kan bli.

nio tums spikar

Var på konsert igår. Såg Nin-spelningen här i Tokyo.
Jag är helt tagen. Första gången jag såg dem lajv. Jävlar säger jag bara. Jävlar. (jag har verkligen fått ordets gåva)

Sen var det rätt kul när hela (nästan) publiken sjöng happy birthday till Trent precis innan Hurt.

japan i sverige i japan i sverige

Idag har varit en händelserik dag. Eller, det har hänt saker, vilket på senare tid blivit min definition på händelserik. På morgonen mådde jag illa och hade ont i huvudet. Så jag gick inte till skolan. Istället sov jag tre timmar till och sen ägnade jag dagtiden åt att städa. Jag kan inte förstå varför det tar tre, fyra timmar att städa mitt rum på 14 kvadratmeter. Men det gör det i alla fall.

Sen kom mina t-shirts som jag hade beställt! Jag ska försöka göra en liten modevisning så ni får se. De är väldigt fina måste jag säga. Efter att jag öppnat det postpaketet så gick jag iväg till en intervju som några elever på det närliggande universitetet anordnat med mig. De skulle göra ett arbete om japansk kultur i världen och sen hålla en presentation om det och tyckte tydligen att det var en mycket fin idé att intervjua en utlänning. Jag misstänker att det var tre stycken manganördar som intervjuade mig. Det var åtminstone vad de valt att koncentrera sitt arbete kring; hur manga tas emot och ses på omkring i världen.

Det är svårt att bli intervjuad. Framför allt om ett ämne som man inte har så stor koll på. Men jag gjorde så gott jag kunde och svarade på frågorna efter hur jag uppfattat saker. Bland annat då så sa jag att de flesta unga i sverige är medvetna om begreppet manga/anime som de särskiljer från andra länders serieproduktion och tecknade filmer. Sedan sa jag också att i de äldre generationerna är man inte riktigt med på att tecknade saker också kan vara riktiga till vuxna utan att om det är tecknet så blir det per automagi sett som något för barn. Jag berättade lite om sushiexplosionen och att tv-spel var väldigt populärt och att alla de här sakerna tillsammans tryckte på någon slags japanboom i Sverige. Men, jag undrar: är det verkligen så? Vet folk i allmänhet något om Japan och vad vet de i sådana fall? Jag fick frågor om "harakiri, geisha och fuji-yama" är berömda i Sverige för de hade tydligen hört att de koncepten var berömda utomlands och shinkansen nämnde de också. Och jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. I min värld är det allmänt kända begrepp, men i Sverige i allmänhet? Vad säger ni? Vad vet folk i Sverige om Japan?

En annan sak de undrade om var ifall vi läser något om Japan i skolan och framför allt i historia. Men, det gör vi väl inte? På sin höjd läser man lite om att japan deltog i andra världskriget på Tyskarnas sida och inte var så snälla. Och i samhällskunskapen om Japans roll i ekonomin och den ekonomiska tillväxten efter andra världskriget. Jag kände mig dock otroligt osäker på allt det här. Sen det som kallas traditionell japansk kultur har vi väl ännu sämre koll på?... Upplys mig! Hur ligger det till?

Nåja, en sak till. Det mest freaky jag sett i Japan på länge såg jag på vägen till intervjun. Utanför frisersalongen bara ett stenkast från stationen står en japansk
sarariman stå med penisen i vädret och kissa ner i en gatubrunn helt ogenerat. Jag gick och åt på en onigiri och drack té samtidigt och blev djupt chockad. Förstod dock samtidigt att jag nog varit i Japan rätt länge när jag lika snabbt som jag inser vad det är jag ser förtränger det och kopplar på skygglapparna så att jag helt lyckas undvika på att titta på spektaklet. Dock någonstans inom mig så är det en mycket jobbig minnesbild som någon gång kommer behöva bearbetas...

shoppa gratis

justja, en sak till nu när jag ändå är i farten.

idag har jag shoppat! och dessutom nästan helt gratis. Eftersom jag handlat så mycket på min lokala (och rikstäckande butikskedja) hade jag samlat ihop tillräckligt med poäng för att köpa tre stycken tv-spel och en handkontroll och behövde bara lägga 1000 yen (cirka 56 kronor) i mellanskillnad! Jippie säger jag.



Inköpen:
1st handkontroll
monster hunter portable 2nd
metal slug 5
ôkami

bilddagboken uppdaterad

För er som är intresserade vill jag bara säga att jag uppdaterat min bilddagbok med lite fler bilder.... lägger dessutom in en bonusbild här. den är tagen i kawagoe när jag var där med keiko. Det var i ett litet hus bevarat sedan några hundra år som det togs. Solen sken in och det var liksom väldigt fint.



image8

ny hobby

Jag har fått en ny hobby! Om man nu kan kalla det det. Det är att beställa t-shirts på internet. De senaste dygnen har jag beställt totalt åtta stycken. Jag intygar mig själv om att det är sommar så att jag verkligen behöver dem. Men, ibland behöver man få shoppa lite. Skatteåterbäringen kommer ju snart också, och där kan man verkligen säga att jag fick jackpott! Så det är lungan som vi säger i shoppahollikbranschen.

Annars idag så tog jag en sväng förbi Kawagoe tillsammans med Keiko. Tydligen togs hans majestät konungen kalle gustav dit av japanska kejsaren och jag kan ju inte vara sämre än knugen! Det var en mysig stad, mycket gamla hus och sånt. Gick i ett mycket fint museum med sumi-e målningar av en kille som hette Ranzan.

Sen åt vi god mat på en izakaya i shinjuku och pratade om ditten och datten. Väldigt trevligt på det hela taget.

Länkar till några av t-shirtsarna jag köpt:
Reach for the stars
This just really sucks

Camouflage


Jag tror den tredje kommer bli en stor favorit. Björnen är ju helt sjukt gullig!

yuriko, yakiniku och figurer

Idag har jag träffat yuriko. Det är alltid lika trevligt. Hon är helt fångad i Final Fantasy XI, som hon dessutom jobbar med att översätta, så varje gång man träffar henne har hon antingen precis dygnat för att det var någon boss som behövde besegras eller så har hon precis klivit upp (kring åtta-tiden på kvällen) efter att ha sovit bara några få timmar. Det känns skönt att någon är mer galen och har mer skruvad dygnsrytm än en själv.
Nåja, vi gjorde vår traditionsenliga yakiniku-ät-hur-mycket-du-vill-kväll. Viken inleds med massor av yakiniku och avslutas antingen med karaoke eller med att spendera alldeles för mycket pengar på ett game center. Hon precis som jag sjunger gärna karaoke länge och hon är en av få kompisar som inte har något emot att spendera tid i game centers. Det är oftast hon som drar med mig dit till och med. Hur kul som helst. Jag lyckades i alla fall på game centret utöka min samling plastfigurer (vilket man kan göra här i japan utan att anses som en komplett galning) och sen spelade vi lite skuta-spel också. Det är alltid trevligt att hänga med Yuriko helt enkelt. Folk som är lika nördiga som jag har många pluspoäng att hämta här. Speciellt om det kan kombineras med öl och karaoke med jämna mellanrum!


shopping

Shopping

Idag köpte jag högtalare. Fantastiskt för mitt musiklyssnade och min playstation, men dåligt för min ekonomi... Hu hu hu...

tiden som gått

mig

Hej allihopa!

Idag ska jag börja med att presentera en revolutionerande nyhet:

kinapuffen.bilddagboken.se

som ni kan se har jag börjat lägga upp bilder! De flesta är från min ruttna mobilkamera så förvänta er ingen fantastisk kvalité. Det är dock ändå lite kul. Där kan ni se folk jag hänger med, mat jag äter och mina små tripper runt i staden.

Sen senast.

De två stora grejerna är att jag varit på IKEA och på besök hemma hos Reon.

Ikea var bisarrt. Allting var precis som hemma. Möblerna såg lika dana ut, varuhuset var i samma form och samma färger, samma Ikea-påsar och samma mat (köttbullar och lax och korv vid utgången). Allting hette till och med samma saker. Enda skillnaden var att om det först stod Billy överst så stod det sedan Birrii på japanska (så att de vet hur det ska uttalas) och sen tillsist priset i yen. Det var som sverige på japanska. Jag åt köttbullar och korv vid utgången och köpte saker jag inte behövde. The full ikea experience liksom.

Sen drog jag som sagt hem till Reon. Det var första gången jag sov över i ett japansk hem. Lite av en upplevelse. Jag visste att de bodde trångt så det var ingen överraskning, men det är alltid lite förvånande hur det ser ut i hemmen. Det är fullt, verkligen fullt med grejer så det blir ännu trängre än det är. Sen var även familjens umgängesmönster lite förvånande. Alla satt och gjorde allting i köket tillsammans. Utan att egentligen umgås, men där var de. Jag och leon satt och höll på att kopiera musik samitidigt som hans lillebror kollade på tv och hans pappa spelade gitarr och mamman gick runt och pysslade och pratade med alla och sig själv. Dessutom lagade hon hiskeliga mängder mat som jag kände mig tvingad att äta. Jag ska inte klaga det var verkligen gott, men jag kände mig redan lite tjock efter köttbullarna på IKEA.

Det var i alla fall trevligt.

Den här veckan är jag ledig. För det är skolfestival på skolan. Bilder kommer därifrån imorgon!

Ha det gott!

livet livet

tjena,
dags att skriva igen. det har tagit alldeles för lång tid, precis som vanligt. men nu är jag här igen. jag ska försöka vara lite duktigare, men jag lovar ingenting.

min dator har verkligen levt (eller snarare inte levt) sitt egna liv på senare tiden. men efter att jag i helgen när jag hade lite mer tid helraderade hårddisken och ominstallerade systemet i en bättre version (hej kim!) så verkar det kommit tillbaka lite liv till burken. Dessutom jagade jag ut en massa myror som verkade ha gjort datorn till sitt bo. Egentligen om man ska vara helt korrekt så dödade jag myrorna, med gift och fingrar.

Sen sist har inte mycket stort hänt. Jag har gått i skolan en hel del. Varje dag utom i lördags och söndags. Det som däremot har hänt är att jag var på koncert i lördags. Jag såg mogwai (för andra gången i år), det var helt fantastiskt. De vet verkligen hur man fyller ett helt rum till bristningsgränsen med ljud. Tyvärr måste jag nog sluta gå på koncert så ofta som jag gjort sen jag kom hit. Hitintills har jag varit på fyra stycken och den billigaste kostade 3500 yen (220 kronor) medan mogwai kostade 6000 yen (360 kronor). Det här eviga konsertgåendet påfrestar min ekonomi rätt hårt. Nåja, en kort sammanfattning av de band jag sett:

Inoran
Japansk föredetta sångare i något berömt band (kommer inte ihåg vilket). Rock-pop av varierande kvalitet. Det bästa var de lugna låtarna. När han försökte rocka så svängde det helt enkelt inte.

Olivia
Före detta popidol som nu gör marilyn manson och linkin park inspirerad rock. Hon rockade faktiskt och så var det på en rätt mysig lokal i shibuya.

Polysics
Galen elektronisk pop. Det svängde.

och så Mogwai då, och det var helt fantastiskt.

Jag har nu i alla fall börjat vänja mig vid livet här i Japan med allt vad det innebär. Jag har kommit på massor med saker jag älskar med det här landet och en del andra saker jag glömt bort att jag inte var så förtjust i. Tillexempel är jag väldigt oförtjust i tvättmaskinerna. De tvättar i kallvatten och snurar runt som galningar så att när man ska ta ut kläderna är de totalt ihoptrasslade på ett väldigt svårutrett sett och eftersom kläderna bara tvättats i kallvatten känns det inte rent. Något annat jag inte är särskilt förtjust i är är hur tidigt tågen slutar gå. Ska man hem går oftast det sista tåget redan vid tolvsnåret, om inte tidigare, vilket gör att man aldrig kan umgås med sina vänner riktigt så länge som man vill om man inte är beredd att åka runt med dyra taxis. Det problemet löser sig väl visserligen delvis då det är gott om ställen som har öppet tills det att tågen börjar gå igen. Men, det är ju inte alltid man vill sjunga karaoke hela natten ibland vill man ju hem, men lite senare än tolv. Det här är måhända ett lyxproblem men...

En annan bra sak är att yennen håller på att bli helt galet billigt. Snart är den under sex kronor vilket gör allting här mycket billigare. Så vill ni ha något elektroniskt köpt kan det vara en poäng att kolla in priset här. På ipods rör det sig om rätt många hundralappar. (Pyret, försökte mejla dig, men mailet kom tillbaka, antingen har du bytt adress eller så har jag fel adress?)

nåja, på återseende!

printclub

printclub

klockan är 0635 på morgonen. nyss hemkommen från en fest. jag var för full. men det var bra.
nu dansar jag ensam i mitt rum (ja, jag skäms) och sjunger med i Polysics you-you-you,.. Det är fantastiskt. Ni skulle höra solot!!!!!!!!!!!

Hörrni, vi hörs!
och kom ihåg, tågen går ofta nog.

tåget om mornarna

tåget om mornarna
ja, här tåget åker jag med om mornarna. Fräckt va.
Det var lite knepigare att lägga in bilder än jag räknat med här. Så ni får nöja er med den här tills vidare. Jag kanske gör en separat plats för mina bilder på någon hörna på internet.

Inte mycket stort händer här. Men massor med smått. Jag går i skolan fem dagar i veckan och jag har tagit på mig fler lektioner än jag behöver. Vilket är bra, jag får anstränga mig lite för att hinna med det som måste göras.
Sen nu i dagarna kom det första stipendiet och jag drabbades av shoppingdjävulen. Gick förbi muji och köpte ett par nya skor och en väska. En tv inköptes på BikkuKamera och då var jag ju självklart tvungen att också införskaffa en playstation 2 och final fantasy X som sedan dess tagit upp alldeles för stor del av min tid. Nu får det vara slut på shopping dock. Så det så! Annars kommer jag bli jättefattig.

Jag funderar på att flytta min blogg till en myspace sida. Vad tror ni om det?

Den här veckan är det långhelg i japan. Fredag-Söndag ledigt. Ikväll tänkte jag stanna hemma och ta det lugnt, men på fredag är det fest på korridoren och på lördag ska jag till IKEA! Jippie.. Som en bit av sverige fast här. Jag hoppas på att kunna äta köttbullar och kanske köpa ett litet bord att ha tvn på. Kartongen som följde med är inte så väldigt snygg...

Hörde om snöstormen hemma. Lustigt det där att sverige alltid tas på sängen av snön. Vi borde ha vant oss efter en sådär 2000 år kan man ju tycka...

Hoppas ni inte drabbats för hårt och att allt är bra.

På återskrivande

tiden gar

ja josses vad tiden gar.

det har redan gatt over en vecka sen mitt senaste inlagg och jag vet i arlighetens namn inte vad som hant sedan dess. skolan har i alla fall dragit igang sa smatt och det ar ganska bra. jag ar nojd med lektionerna aven om jag kanske tagit pa mig nagon for mycket. naja, jag kanske kommer behova plugga och anstranga mig lite vilket kanns bra.
det har varit ont om stora handelser, men nu i lordags skulle jag, john(britt), kim(svensk)och lite annat lost folk ut och dricka alkohol. Det gick bra fram tills det att vi spenderat tva timmar pa en izakaya med drick-hur -mycket-du-vill erbjudande. Sen skulle vi ta oss till en annan stadsdel vilket lampligast gjordes med taxi eftersom tagen har slutar ga klockan 0030 (!!!!). Dock slapper taxichauforerna av oss vid olika stallen (vi var totalt sex personer) och sen hittar vi helt enkelt inte varandra. Sa jag, kim och en svissian vandrar runt, tar en ol till pa en izakaya innan Iva min gamla goda bulgariska ringer och drar med oss pa karaoke. Vilket vi sysselsatter oss med fram till sex pa morgonen. Valdigt trevligt och otroligt kul. Dagen efter spenderar jag med en bok och mcdonaldsmat. Det behovdes kan jag saga.
Min dator hemma har gatt sonder, sa nu sitter jag i skolan och agnar mig at epostande trots att jag borde plugga. Jag gar och funderar pa om jag ska kopa en ny dator eller inte. Fan, det ar ungefar 14 000 kronor jag inte riktigt har.  men a andra sidan ar det billigare an de 19 000 kronor den skulle kosta hemma i sverige. plus att jag da far tillbaka 1500 pa storecredit i butiken jag koper den i.... hmmm..

en annan highlight jag kan namna ar nar jag var hos min tutor (vad heter det pa svenska?) fodelsedagsfest. Det var ingen jattetillstallning men, vi var kanske 15 personer. En bit in i det hela sjungs det en happy birthday (med japanskt uttal: happii baasdei to yuu) och sen kommer alla japaner pa plats pa att det finns ju en spanjor och en svensk  i rummet. hur sjunger man pa vara sprak mantro. och under applader och jubel tvingas jag sjunga ja ma hon leva. det gick bra. och jag fick staende ovationer och en enorm fascination infor att vi inte sjong med "happy birthday"melodin. Hur kunde det komma sig? Jag kande mig som i skymningslandet och tackade gudarna for att jag hunnit dricka en chuu-hi innan det var dags for sjungandet.

jag ska forsoka ordna bilder forresten.. ifall nagon som laser det har ar intresserad..?


lördag morgon

hej igen.
det har gått några dagar sen mitt senaste inlägg. så jag får väl ta och uppdatera er på det mesta som hänt. vilket egentligen inte är så mycket. skolan har dragit igång och den klass jag hamnat i är verkligen för lätt. jag har provat att gå på några klasser i de högre nivåerna och klassen ovanför känns verkligen som min nivå. Så jag tänkte ta och byta till den. För att få göra det måste jag dock gå och be min studievägledare om tillåtelse, jag hoppas hon inte sätter sig på tvären.

På torsdagseftermiddagen så gick jag och kim och handlade mat. och det är verkligen dyrt här. För 500 kronor fick jag:
5 kilo ris
1 burk kimuchi
800 gram kött
1 paket tofu
7 potatisar
1 purjolök
2 burkar med snabbnudlar
1 kg mochi
1 paket curry
20 meter plast (vad fan heter det, ni vet sådan där som man har runt maten?)
5 bananer
5 äpplen
6 ägg
1 liten flaska soya
1 liten flaska stekolja
1 liten flaska shabushabusås
1/2 kålhuvud
8 små förpackningar yogurt

Jag vet inte, det kanske inte är jättedyr, men det känns verkligen dyrt.

Nåja, sen på torsdagkvällen träffade jag Yuiko och Yuho, två systrar jag lärde känna förra gången här i japan. Fantastiskt trevligt och dessutom fantastiskt att umgås med två japaner som inte gjorde sin japanska enklare och ändå tilltalade en direkt och antog att man förstod! Det gjorde mig mycket glad. Plus att de verkligen är trevliga då då.

I fredags var jag på konsert med Leon och såg en kille som hette INORAN, helt okej, men lite ojämnt tempo. Insåg dessutom att jag saknar mitt band där hemma (vinkar!) och att det är hiskeligt dyrt med konserter här. 315 spänn för en konsert på en klubb. Det känns dyrt.

Sen idag på lördagen så har jag ägnat morgonen åt att läsa i den spännande sciencefictionserien och sedan städa i ordning på mitt rum. Eller rättare sagt: packa upp. Något som inte riktigt blivit av förräns nu. Det känns bra med lite ordning, hur länge den nu kommer vara.

På återskrivande!

Tomas

Tidigare inlägg